Jag var här

Gyllene eftermiddag på Hampstead Heath. Gyllene eftermiddag i Kew Gardens. En till. Och ytterligare en. Som en gåva efter den långa, heta sommaren och allt den förde med sig. Varje år minns jag att det här är min månad.

”September, babe”, suckar Ashley nöjt när vi långsamt strosar genom parken. Vindstilla, azurblå himmel, gyllene ljuset. Allt som räknas. Jag går där intill henne och tänker på hur de mest fulländade ögonblicken är de prestigelösa, de milda, de utan begär efter mer, fler, bättre. Kanske är att vara nöjd att vara lycklig. Att vara utanför sig själv, att vara en förundrad blick på världen. Mätt, varm och förundrad. Det är lätt, vissa dagar.

Vi går genom äppellunden. Syrliga fruktdoften omkring oss. För mig är den höst, för henne doftar det sensommar. Våra barndomar förlagda till olika breddgrader. Att vi skulle mötas, en sådan oerhörd slump. Vi slår oss ner på en bänk, läser namnet och datumen på ryggstödet. När jag dör vill jag ha en bänk på en plats som den här. Inskriptionen I was here. I lived.
Ashley nickar när jag informerar henne.
”So many glorious autumn days before it comes to that”, säger hon. ”So so many.”

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s