Vatten

Med regnet kommer svalkan. En förmiddag på altanen, stickad tröja över shortsen. Att spendera timmar med att titta på vatten. Lyssna på vatten. Vågskvalp, stuprörens strilande, dropparnas hamrande mot plåttaket. En värld av vatten. Horisonten uppluckrad i fukten.

Ashley ringer på kvällen, men jag sover redan och hör inte vibrationerna mot madrassen. Jag ringer på morgonen, men hon har redan åkt till jobbet. Call time 05:30, långt utanför stan. Vi återgår till textbaserad kommunikation, små meddelanden som mest är signaler skickade ut i luften med förhoppning om att de ska studsa tillbaka, bära med sig lite bekräftelse. Jag behöver mindre och mindre ju mer jag landar på den här platsen. Klipporna släta under fötterna, havet högt. Här finns ett sorts lugn som jag aldrig finner annars, allting bleknar här. Ashley också. Om jag skrev det till henne skulle hon kanske komma sättande fortare än jag anar.

Jag tänker på London, på bruset, på myllret. På att stå på perrongen och vänta på tunnelbanan. Att stå i foajén och vänta på första ringningen. Att stå i mataffären och vänta på att transaktionen ska godkännas. Att stå i parken och titta på Den Lilla Katie som gungar sin lillebror. Att stå på Parliament Hill och se solen gå ner. Jag finns på så många platser. Så många platser finns i mig.

Annonser

En tanke på “Vatten

  1. Ulrika skriver:

    ”Horisonten uppluckrad i fukten.” ❤ ❤ ❤

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s