Två människor

Jag läser Andrea Gibsons Take Me With You medan jag äter frukost. Ashley har rest till Paris och jag har blivit en annan version av mig själv.

Gibsons bok är en samling av ”quotable poetry”. Den första delen, On Love, initialt så grund och intetsägande att den torde nå samma breda publik som Rupi Kaur nått. (Bara för att du kan spegla dig i något eller vill skriva av det på en post-it och sätta det på väggen, betyder inte det att det håller någon sorts litterär kvalitet. En plattityd är en plattityd, även då du känner igen dig i den.) Men, där i morgonen, med håret sömnrufsigt och balkongdörren öppen för värmen, finner jag ändå lite tröst i Gibsons övertydliga rader. Nå, inte raderna i sig kanske, men i det uppenbara hjärtekross som breder ut sig över sidorna, den sorgdränkta längtan hos någon som älskat utan att detta varit tillräckligt. Släktskapet med orsaken till texten, snarare än de faktiska formuleringarna.

Gibson skriver, If love did not exist I would be so goddamn sane. Det är inte lyrik, men det är familjärt. Ibland är det tillräckligt.

Därför läser jag vidare och finner att den andra delen, On the World, håller mer relevans och ger röst åt den minoritet som Gibson (och jag) tillhör. Hennes blick på samtiden, hennes blick på sig själv, plötsligt skarp och klar. Hon har tagit ett steg tillbaka och betraktar sin omgivning med uppfriskande nykterhet. Undertonen en av självacceptans och lugn, en inre röst som mässar för världen: ”It’s not me, it’s you.” Och även om texten fortfarande är utan nyanser, har den stundvis tyngden hos ett välriktat knytnävsslag.

When the first responders entered the Pulse nightclub after the massacre in Orlando,
they walked through the horrific scene of bodies and called out,
”If you’re alive, raise your hand.”
I was sleeping in a hotel in the Midwest at the time but I imagine in that exact moment my hand twitched in my sleep – some unconscious part of me aware that I had a pulse,
that I was alive.

Hon avslutar diktsamlingen, som inte är en diktsamling, utan snarare en samling tankar, med, I am so grateful for having a mind that can be changed. Och det tar jag med mig. Jag tycker fortfarande inte om den, inte direkt, jag tycker att den spretar och upprepar sig och vägrar förhålla sig till någon som helst form, men jag förstår orsaken till den, och känner vad som skulle kunna beskrivas som acceptans och uppskattning för att den gör som den vill. För vad den försöker säga. För att den är sig själv. För att den är mänsklig.

Finner detta, ironiskt nog, mycket poetiskt.

 

PS. I övrigt tycker jag att alla med Netflix ska se Hannah Gibson: Nanette, en timslång stand-up-föreställning om identitet och acceptans, överlevnad, samtiden, framtiden. Viktig. Så jävla viktig. Amen.

Annonser

3 tankar om “Två människor

  1. Frida skriver:

    Jag fattar inte hypen kring Rupi Kaur. Visst att vissa av hennes texter fångar något ibland, men att hon blir så hyllad?! Skönt att läsa att jag inte är ensam… Borde jag läsa Gibson?

    • Libertin skriver:

      Jag tror att hennes framgång kommer ur att hon skriver sådant som talar till den generation som är allra hungrigast på lättsmälta förenklingar av varandet. Det är fullt av empowerment och material som är väldigt quotable, vilket ligger helt rätt i tiden.

      Tycker absolut att Gibson är läsvärd, hade dock mer utbyte av hennes bok ‘Pole Dancing to Gospel Hymns’. Men! En riktig höjdare inom modern, lite yngre, poesi är annars ‘When I Grow Up I Want to Be a List of Further Possibilities’ av Chen Chen. Den älskade jag.

  2. Jenny skriver:

    Blev sugen på Gibson men när jag såg din kommentar här blev jag ännu mer sugen på Chen Chen. Älskar att ha hittat lästips här ❤

    Ville kolla in för att höra om du läst Hunger än? Jag har hunnit läsa och samla tankarna, skrev om den idag: http://alla-dagar-i-veckan.se/2018/06/26/hunger/

    Många hälsningar från en som ska ge sig på lite poesi snart

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s