I know all that so well

Jag grälar med Ashley. Det är förresten inte så mycket ett gräl som en tyst besvikelse över hur hon inför en tredje part låtsas att vi bara är vänner. En ljudlös sammandrabbning under ytan som slutar med att jag ursäktar mig och lämnar dem. Resten av dagen bär jag känslan av otillräcklighet blandad med skammen över att inte vara en person som hon alltid törs vara stolt över. Och jag kan inte vara arg, eftersom jag förstår. Jag förstår, eftersom jag ibland känner mig tvungen att göra samma val.

Det har blivit lättare. Att vara homosexuell. All statistik, alla rapporter tyder på att det har blivit lättare. Och ändå; det är inte alltid jag orkar, inte alltid hon orkar. Det är fortfarande så många situationer som är svåra, som kräver försiktighet, observans. Censur.

Det gör mig ledsen. Vilket i sin tur gör mig rädd, eftersom det brukade göra mig arg.

Annonser

5 tankar om “I know all that so well

  1. kuggekugge skriver:

    Fyfan, kan inte ens tänka mig hur det måste kännas. 😦 Men är så glad för att ni hittat varandra. Jag vet ju att det här är ditt liv, men känns som en lite magisk följetong. Tack än en gång för din blogg!

    • Libertin skriver:

      Vet du, de kommer och går, känslorna kring det där. Det beror förstås på dagsformen också. Och så försöker jag komma ihåg att alla människor har sina privata små krig som de utkämpar.

      Tack själv, för att du läser och kanske ännu mer för att du tar dig tid att skriva några rader här i kommentarsfältet!

  2. suziluz skriver:

    När jag läser tänker jag att personen hon inte alltid törs vara stolt över är sig själv, inte dig. Kom ihåg det, om du kan, i sådana situationer.

  3. blubblubbmummu skriver:

    Det inte lätt att vara öppen alltid. I början med min flickvän, före jag var öppw för mina föräldrar kunde jag ta avstånd direkt vi var nära dem eller direkt vi var nära ngn inte visste jag var intresserad av tjejer. Jag minns också hur besviken jag var de gånger jag blivit behandlad på samma sätt, jag minns när hon inte vågade kyssa mig etc framför sina föräldrar, hur arg jag blev av avståndet, nu är det inga problem. Jag tänker hon behöver tid och jag tänker du kanske projiserar hur du känt i situationer med Katie. Förresten jag älskar ditt sätt atr skriva och beskriva känslor å situationer och jag är väldigt glad för dig och Ashley.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s