Tack

”Jag vill skriva, det är så svårt att skriva, jag vill absolut inte skriva, ändå måste jag skriva”, skriver jag till Bodil Malmsten. Det är 2003, jag är femton år och vill veta hur man gör. Varför. Om.

Det kommer ett svar.

Bodil Malmsten svarar ”Skriv!” och jag skriver och sedan dess har jag skrivit och ibland, när vi råkat vara på samma ställe, har vi pratat lite (sådär som hon gör med sina läsare och skrivande människor) och jag har varit glad åt att veta att hon finns med sin skärpa och sitt klokskap. Jag har varit glad åt att hon finns och nu finns hon inte.

Bodil Malmsten är död.

Det tycker jag är svårt.

Annonser

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s