Fem minuter av en onsdag

Åtta minuter till föreställning.
”This has gone too far”, suckar Chris. ”I’ve reached a point where I get hungry just from looking at an iPhone. Any iPhone, not just yours.”
Jag flinar. I handen håller han min telefon och i displayen finns en bild av min middag. Spenatplättar med chilismör, pinjenötter och rostade körsbärstomater. Det är vår dagliga matinsipirationsdejt i green room, en månadsgammal konsekvens av Chris följdfråga ”But what do you eat?” på informationen om min vegetariska existens. Sedan dess har jag, innan varje föreställning, visat honom en bild av vad jag ätit till middag den dagen och Chris har till följd av detta börjat äta vegetariskt på tisdagar, torsdagar och söndagar.
Sju minuter till föreställning.
Det ringer.
”Telephone for you, milady”, säger Chris och låter som någon ur Downton Abbey när han räcker över telefonen.
Det är Ashley.
”What are you doing this Friday?” vill hon veta.
”Show night”, säger jag. ”So I’ll be at work, very similar to right now actually.”
”Right”, säger hon. ”How about before work?”
”Then I’m going on the London Eye”, säger jag.
Jag har en dejt med Den Lilla Katie igen, det är fortfarande höstlov och Josh dubbar fortfarande film.
Det blir tyst.
Sex minuter.
”Are you serious?” frågar Ashley.
”Very”, säger jag. ”I could probably go on one of those game shows that are full of clowns, where the last person to laugh ends up winning a lot of money.”
Chris höjer ett ögonbryn.
There is a game show for that? mimar han. Jag skakar på huvudet.
”Well, do you happen to suffer from coulrophobia?” frågar Ashley. ”‘Cause that might factor in how well you can keep a straight face.”
Jag ler, det hörs antagligen genom telefonen.
”No fear of clowns, no.”
Fem minuter.
”So, what are you doing this Friday?” frågar hon igen.
”I’m going on the London Eye with a six-year old I happen to know”, säger jag. ”Why?”
Ashley skrattar till.
”Oh”, säger hon. ”I thought you were just blowing me off.”
”No way”, säger jag.
Jag berättar om Den Lilla Katie som aldrig varit uppe i London Eye, och om Laura som extraknäcker som guide och har lovat att ta med oss upp.
Fyra minuter.
Intill mig gestikulerar Chris mot klockan.
”I have to go”, säger jag.
”Oh, okay”, säger Ashley.
”The show is about to start”, lägger jag till.
”Right.”
”But you should come with us on Friday”, säger jag.
”The six-year old won’t mind?” frågar Ashley.
”I’m sure she won’t”, säger jag.
”Well, if you’re sure…”, säger Ashley.
”I am.”
”Okay.”
”So I’ll see you Friday?” säger jag.
”Okay.”
”Okay”, ekar jag.
Vi lägger på.
Tre minuter.
Jag stänger av telefonen och lägger den ifrån mig.
”It would be such an awesome game show”, säger Chris när han håller upp dörren för mig och vi lämnar green room. ”Why didn’t I think of that?”

Annonser

2 tankar om “Fem minuter av en onsdag

  1. Karin skriver:

    Jag älskar älskar älskar allt du skriver och hur du skriver. Sitter på ett tåg mellan Stockholm och Norrköping och sträckläser med ett leende på läpparna.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s